Nytt hopp för patienter med cancer i bukspottskörteln

Liz Szabo, USA TODAY
For the first time in years, doctors are making progress against pancreatic cancer, one of the deadliest of all tumors, which kills all but 6% of patients.

Although there is still no cure, a new drug combination can help patients live months longer than on standard therapy. And other studies already underway may soon offer even more options, researchers say.

Patients taking Folfirinox, a novel combination of four drugs already approved to fight other cancers, lived 11.1 months 4.3 months longer than those given standard chemo, according to a French study of 342 patients in today's New England Journal of Medicine (x).

That might not seem like a lot of time in any other disease.

But study author Thierry Conroy notes that pancreatic cancer is especially lethal, typically killing patients in only about six months. Patients diagnosed with the disease have so few options that the Food and Drug Administration approved a drug called Tarceva to treat pancreatic cancer in 2005, even though that drug improved survival by only about two weeks.

Although Folfirinox caused more serious side effects than standard chemo, patients still rated their quality of life higher, Conroy says. That may be because Folfirinox prevented their tumors from causing serious side effects, such as pain, loss of appetite and weight loss.

Doctors are already changing their practice based on the study, which was presented at a medical meeting last year, says cancer specialist Gauri Varadhachary of Houston's M.D. Anderson Cancer Center, who wasn't involved in the new study.

"This is great news for our patients," Varadhachary says. "I see it becoming the standard of care. I see patients requesting it."

Others caution that the new drug regimen isn't for everyone with pancreatic cancer.

Patients in the study were under age 76 and especially healthy, says cancer specialist Nilofer Azad of Baltimore's Johns Hopkins Kimmel Cancer Center, who wasn't involved in the new study.

But Azad notes that doctors are testing other drug combinations to treat pancreatic cancer. She's hopeful that these combinations will work as well or better than Folfirinox, with fewer serious side effects.

Folfirinox "is going to be one of a host of options," Azad says.

To see more of USAToday.com, or to subscribe, go to http://www.usatoday.com/

Pancreatic cancer is sometimes called a "silent killer" because early pancreatic cancer often does not cause symptoms, and the later symptoms are usually nonspecific and varied.Therefore, pancreatic cancer is often not diagnosed until it is advanced /Wikipedia

Jag hittade den här artikeln skriven av forskare på Karolinska Institutet - men den är 5 år gammal. Ett är dock fortfarande säker på (förutom att sjukdom i bukspottskörteln inte är roligt att ha, inte minst cancer): läsk är ett otyg för alla som månar om sin hälsa; för egen del blir det f.ö. "högst" Ramlösa: 

"Läskdrickande ökar risken för cancer i bukspottskörteln.
Hög konsumtion av söta livsmedel ökar risken att drabbas av cancer i bukspottskörteln visar en ny studie från Karolinska Institutet. Rikligt intag av läskedrycker, fruktkrämer och socker i kaffet är tre vanliga sätt att höja risken.
Cancer i bukspottskörteln är en mycket farlig cancerform som troligen kan framkallas av att bukspottskörteln producerar förhöjda mängder insulin som följd av en rubbad glukosmetabolism. Ett välkänt sätt att öka insulinproduktionen är att äta mycket socker. I en ny stor studie kan forskarna nu för första gången visa att konsumtionen av söta livsmedel påverkar risken att drabbas av cancer i bukspottskörteln.
Studien startade hösten 1997 då forskarna lät nästan 80 000 friska kvinnor och män besvara en enkät om sina kostvanor. Gruppen följdes sedan upp fram till och med juni 2005. Enligt cancerregistret hade då 131 personer ur studiegruppen drabbats av cancer i bukspottskörteln.
Forskarnas analyser visade att risken att drabbas av cancer i bukspottskörteln påverkades av mängden socker i kosten. Störst risk hade de som drack mycket läsk eller saft. Den grupp som uppgav att de drack läskedryck eller saft 2 ggr/dag eller oftare hade 90 procent ökad risk jämfört med dem som aldrig drack dessa drycker. Personer som tillsatte socker till mat eller dryck, exempelvis till kaffe, minst 5 gånger om dagen uppvisade en riskökning på 70 procent jämfört med dem som aldrig tillsatte socker. Även de som åt fruktkrämer minst en gång om dagen hade en förhöjd risk - de drabbades av cancerformen 50 procent oftare än dem som aldrig åt fruktkrämer
Trots att risken att drabbas av cancer i bukspottskörteln är relativt liten är det viktigt att öka kunskapen om riskfaktorerna bakom sjukdomen, menar Susanna Larsson, en av forskarna bakom studien.
- Det är den kanske allra allvarligaste cancerformen med mycket dåliga prognoser för den drabbade. Eftersom den är svårbehandlad och ofta upptäckts för sent är det särskilt viktigt att lära sig förebygga sjukdomen, säger hon.".

Wikipedia med information om bukspottskörteln som torde räcka för oss lekmän:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bukspottk%C3%B6rtel

Cancerfonden (29 mars 2011): 

"Varje år dör lika många människor i bukspottkörtelcancer som i bröst- eller tjocktarmscancer. Det är en cancerform som det talas tyst om. Bukspottkörtelcancer har ofta ett snabbt, plågsamt och nedbrytande förlopp med begränsade behandlingsmöjligheter. De flesta patienter står inför samma dystra prognos nu som för 20 år sedan. Tumören växer ofta i tysthet under en längre tid. Symtomen vid bukspottkörtelcancer uppträder tyvärr sent i sjukdomsförloppet och är ofta av diffus karaktär."

– Vi kan inte acceptera att cancersjukvården står handfallen inför en så dödlig tumörsjukdom. Det krävs mer än utveckling av befintliga metoder – det krävs ett vetenskapligt genombrott. Vi vill att det skapas bättre miljöer för att stimulera forskningen, säger Bengt Westermark, professor och ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

Cancerfondsrapporten 2011 kräver en kraftsamling där målen bland annat är:
•» Kartläggning av mekanismerna bakom bukspottkörtelcancer
•» Forska fram metoder för tidigare upptäckt
•» Utveckla metoder för att behandla själva tumören med cytostatika och strålning
•» Ett nationellt vårdprogram för rättvis vård
•» Stärka samarbetet mellan bukspottkörtelcancerspecialister och primärvården/vårdcentraler

Två eller fler drinkar per dag kan öka en persons risk för cancer i bukspottskörteln med cirka 22 procent, enligt uppgifter som publicerats i Cancer Epidemiology, Biomarkers and Prevention, en tidskrift av American Association for Cancer Research.
_______________________________________________

Bloggens kära NEJM:
Advances in Pancreatic Neuroendocrine Tumor Treatment
(x) New England Journal of Medicine (NEJM) 2011; 364:1871-1875May 12, 2011:
In their article on the use of sunitinib in patients with pancreatic neuroendocrine tumors, Raymond et al. (Feb. 10 issue)1 report that they increased the daily dose of sunitinib to 50 mg in 10% of patients. We recently administered sunitinib (at a daily dose of 37.5 mg) to a 61-year-old man with a pancreatic neuroendocrine tumor and liver metastases. Plasma sunitinib concentrations are routinely monitored by liquid chromatography at each visit at our institution,2 which allows us to calculate the area under the curve (AUC) for sunitinib from a population pharmacokinetics model.3 After 2 months of treatment, the patient had stable disease (an increase in tumor volume of 8%, according to Response Evaluation Criteria in Solid Tumors [RECIST]) and no toxic effects of grade 2 or more. The AUC for sunitinib was 460 ng per milliliter times hour (ng/ml·hr). We increased the dose of sunitinib to 50 mg daily, resulting in a doubling of the AUC (to 1091 ng/ml·hr on day 15 and 1166 ng/ml·hr on day 30). Two months later, the patient was found to have a partial response (a decrease in tumor volume of 35%, per RECIST), and there was no tumor progression for 5.5 months after dose escalation. Did the use of 50 mg per day in the study by Raymond et al. result in further antitumor activity, as seen in our patient?
Olivier Mir, M.D.
Romain Coriat, M.D.
François Goldwasser, M.D., Ph.D.
Université Paris Descartes, Paris, France

Read more (NEJM) >> http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMc1102746